Mánnu är nu sju månder och vi håller på att lära varandra att arbeta som ett team
Hittills så lever han helt klart upp till alla mina förväntningar. Jag kunde inte vara gladare åt denna hund! Han är ett charmtroll som har en otrolig fömåga att kunna fokusera i nästintill vilka miljöer som helst. Nästintill inget skällande och ett otroligt baslugn som jag värdesätter mycket högt.
Han är en självständig pojke som gärna hittar på egna äventyr men ändå väljer han för det mesta att sammarbeta tillsammans med matte. Han är snabblärd (inte BCsnabblärd men ferrarrisnabbt om man jämför med en finsk lapphund) tycker om att jobba och vill gärna spåra hela dygnet runt. Tyvärr så kommer jag inte alls ut så ofta som jag skulle vilja i spårskogarna och nu kommer dessutom snön så då får det helt enkelt vänta tills i vår.
Kort och gott så kan jag sammanfatta det hela med att jag kunde inte vara nöjdare!! Mánnu är allt som jag ville ha i en lapsk och lite till. Han är härligt balanserad, har en stor arbetsmotor nu när han blivit lite äldre och är trygg i alla situationer och på alla platser.
Bilder på hans släktingar kan ni hitta på Gátchis kennel, där hans Mamma, Mormor och halvsyster bor.
Tusen tack till Marianne för att du fött upp en sådan kanonhund och för att du gav mig förtroendet att förvalta honom.

1 kommentar
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
03 april 2010 den 11:21
Anette och Hilma
Ännu viktigare än kort (som ju är viktigt! ) är om du kan se några skillnader i deras sätt att vara….. Om du hivar iväg en leksak, kommer någon tillbaka med den till dig ? Antagligen är valparna för små för att man skall vänta sig detta. De kan ju vara olika långt i sin utveckling också…. Men det skall bli trevligt att höra vad du tycker. Är det nån som kommer in i rummet och som man ser direkt ? Jag åker dit den 16 (tror jag det var ) och kollar lite
Hälsa från mig och ha det så trevligt……..Anette